Tankar i advent

I dag är det den första advent och det är tid att stanna upp och tänka lite existentiella tankar.
Tänk vilken aktivitet den här tiden föder, alla har fullt upp, alla jäktar och stressar för optimera just sin familjs präktiga julstämning. Vi måste ha glitter och glamor, mys och pys, snömos och tö mm. Klappar och granar skall vara dränkta i en glimmande, porlande utsmyckning så att ingen vet varken ut eller in vad som döljer sig där bakom. Jag tycker faktiskt att granen är som vackrast som den står ute i naturen endast klädd i frostens vita skrud som på bilden här ovan. Varför skall den huggas, fraktas och förnedras med denna outhärdliga utstyrsel av allehanda attiraljer som vi människor klär den i.
Själv tänker jag så här i advent på julens egentliga budskap och på vad som är viktigt att göra av vår tid här på jorden.
Ser jag världen som den är så blir mina problem små och överkommliga. Att jag blivit nedputtad till en andraplats på P4-toppen är bara bra ur ett "ödmjukhetsperspektiv". Så här i adventtider bör vi vara medmänskliga och givmilda. Därför var det bara bra det som hände för jag unnar verkligen Strömsundstjejerna i "Cousins" en värdig avslutning på deras radiokarriär. Jag är innerligt glad att kunna bidra till deras framgångar. Genom att lämna förstaplatsen känner jag att jag har gjort en god gärning för länets ungdomar och sträckt ut en hjälpande hand till den av avfolkning nästan helt utarmade nordjämtländska glesbygden.
Men nästa vecka får det vara nog med välgörenhet för då kommer vi tillbaka med nya fosterländska urkrafter direkt tagna från en betydligt livskraftigare del av den Jämtlandska urbefolkningen.
Har ni några slantar kvar på era refillkort använd dom väl, ring 099-50131 istället för att slösa på mormödrar, fastrar och annat löst folk som kräver julhälsningar via sms eller telefon.
Mer om topplistan: http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?ProgramID=400

På väg mot toppen

Suljätten är en av Jämtlands vackraste toppar. Vägen dit är skön som en hägring, fast den sista biten får man färdas till fots och hålla sig så hårt i berghällarna så naglarna vitnar för att inte falla handlöst ut i Kallsjöns svarta avgrund.
Samma sak gäller kampen om P4-toppstronen, vägen dit är vacker men skall du nå alllra högst upp måste du kämpa mot cowboys och kusiner. Kanske går du tillfälligt segrande ur striden och tror att du är störst, bäst och vackrast. Men motståndarna står där bakom hörnet och hugger dig när du minst anar, därför gäller det att behålla sin ödmjukhet även när man står högst uppe på toppen, för du skall veta, att det är där det blåser som hårdast.
Men nu är vi där och då skall vi hålla oss kvar, ring 099-50132 så sänder du värdefulla förankringslinor till en vilt kämpande gladiator på Suljättens blottade flintskallehjässa.
Mer om topplistan: http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?ProgramID=400

Jag en seriefigur

Ja så här såg jag ut när jag äntrade scenen i Stockholm den 5 november. Givetvis en stor succé ur en tecknares synvinkel som skickligt fångade mina visdomsord och kroppsliga fulländning på ett mästerligt sätt.

Som ni ser blev även min P4-toppsinsats omnämnd, mer om topplistan klicka nedan: http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?ProgramID=400

"Idoldyrkan"

Idoldyrkan har varit ett främmande begrepp för mig genom tiderna. Visserligen har jag haft förebilder som jag respekterat och varit lite imponerad av. Men att sträcka mig så lång att jag ska köa för en namnteckning har aldrig förekomit i min sinnevärld och kommer troligtvis aldrig någonsin att bli verklighet.
Då förstår ni kanske min förvåning över det som hände när jag efter ett framträdande i Rastens bygdegård i onsdags skulle sälja skivor. Jag stod vid utgången när publiken en efter en passerar mig, några köper skivor av mig i vanlig ordning när en man säger: "jag vill ha båda skivorna och jag vill att du skriver på dessa". Ok sa jag, lite brydd, bara jag hittar en penna, någon letar fram en kulspetspenna och jag plitar dit mina kråkfötter. Helt plötsligt står fler personer runt mig och vill ha min knotiga namnteckning på sina skivor. Jag skriver förfullt och får en liten påminnelse av hur Zlatan kan känna sig. Men snart sänker sig lugnet över den gamla skolan, folkmumlet tystnar, endast jag och arrangörerna är kvar. En stilla tanke fyller mitt sinne, har jag sett en liten strimma av idoldyrkan denna kväll, ja kanske det. Om det är så att jag, en halvfet medelålders Offerdaling kan kallas idol, då kan ju gloriakraven inte vara så värst höga. Så bäva ni mina gamla idoler jag vet att ni inte alls är så värst märkvärdiga och jag skulle aldrig sukta efter era fula namnteckningar, inte ens för pengar.
Förresten vad var det som hände i fredags när "gubbcowboyarna Kentucky" ramlade in på P4-toppslistan och passerade den unikt Jämtländska poesivisan "Du e så fin". Troligtvis ett tillfälligt snedsteg av jurygrupperna, jag förmodar att ordningen återställs den här veckan bara vi samlas kring vårt unikt hemvävda lokala kulturorginal och ringer 099-50131.
Mer om P4-toppen klicka här: http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?ProgramID=400

"Slå världen med häpnad"

Det här har varit en omtumlande och sensationell vecka.
Jag blev inbjuden att föreläsa i Kungliga hufvudstaden Stockholm av någon konstig anledning.
Torsdagen den 5 november gjorde jag entré bland de legendariska Klarakvarteren i en lokal som bar nanm efter en av våra största poeter genom tiderna, nämligen Viktor Arendorf.
Lokalen var fylld av Stockholmspolitiker som spänt lyssnade på vad en bonnläpp från Jämtland
hade att säga. Ännu mer storögda blev de när undertecknad började sitt framträdande med att ifrågasätta belägenheten av den Svenska huvudstaden. Jag hävdade att det geografiska läget självklart skall vara allenarådande vid valet av resident och därmed skall Jämtland i fortsättningen betraktas som rikets centralpunkt. Dessutom levererade jag en inbjudan till konungariket Sveriges medborgare att upptagas i den berömda republiken af Jamtland.
Överraskande nog fick jag plötsligt medhåll av en Socialdemokrat från Täby vid namn Janne Boman som mig obemärkt intagit en plats i de täta publikleden.
Janne är som bekant infödd Offerdaling och har i oförstånd hamnat i Mälardalen någon gång i sin rödgröna ungdom. Men som hos alla Offerdalingar går rötterna aldrig ur utan hemlandskänslan finns kvar och han återvänder varje sommar till sitt kära ställe vid Hällsjöns strand.
Nåväl mitt vådliga äventyr bland Stockholmarna slutade lyckligt och jag lyckades dupera dem med mina visdomsord om min egen och mina medarbetares förträfflighet.
Torsdagskvällen förlustade jag mig på anrika Göta Lejon och bevistade musikalen Buddy Holly med bl.a. Brolle. En stilla undran slog mig där jag satt i det böljande publikhavet, varför måste dom ta hit en norrlänning för att åstadkomma en bra musikal?. Jo 08:orna har inte så mycket att komma med själva, det enda dom är bra på är att stressa, fy hunn va bråttomt dom har!.
Det var med en stor lättnad jag anträdde flyget hem till Jamtarnas land, Stockholm är stort och spännande men herregud va skönt det är åka därifrån.
När jag välbehållen trampade fosterjorden och slog på mobilen möttes jag av en smärre chock,
ett flertal grattis-sms lyste i displayen. Jag läste det första, "grattis till första platsen på P4-toppen"!. Men va!, jag hadde ju tippat en tredjeplats!, för att sedan gå upp till andra och först sen ta mig upp på högsta tronen. Nu var jag redan där, hur har det här gått till?. Jag läste övriga meddelanden och kände att nu måste du ta tag i dig själv och behålla din ödmjukhet. Låt inte framgången stiga dig åt huvudet, tänk på att medtävlarna är underbart duktiga musiker och artister och att de inte kan rå för att de hade oturen att verka i samma tidsålder som just jag. Nä jag tog ett djupt andetag och tänkte vad händer nu?. Vilka mål har jag kvar att uppnå, svensktoppen?, melodifestivalen ?, nä hur jag än funderade kunde jag inte komma på något som är större än att ligga etta på Jamtarnas egen topplista "P4-toppen". Det är det största som en musiker kan uppnå, och nu gäller det att var kvar där ända tills 10-veckorssnöret stoppar oss.
Kom igen och rösta 099-50132 så ska vi gå till historien och slå världen med häpnad.
Vill du se topplistan och lyssna på låtarna klicka här: http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?ProgramID=400