Augustikväll

Vi har denna dag den 17 augusti fått uppleva en fanatstiskt vacker dag och en otroligt fin kväll.

I dag besökte vi Krokoms fantastiskt grönskande "Järalaushägn" och slog några slag för frisksportsaktiviteter som kan utövas sent på ålderns höst. Skönt en sån här dag att gå på de fina gröna ytorna, träffa folk och rulla i några puttrande puttar utan prut.

Eftermiddagen ägnade jag åt att cykla efter Odensalaskogens stigar och skogsbilvägar letande efter hallonbuskar som även länsandes från eventuellt kvarglömda röda frukter.

När sen kvällen kom blev det en trevlig fisketur tillsammans med sonen Jonas som också för en gångs skull överträffade sin far i fiskets ädla konstart. På vägen hem knäppte jag denna bild som visar på hur vacker sensommarkvällen kan vara i med sina klara fina färger och luften som dallrar av längtan inför nattens ro och lugn.

Nu ser jag fram emot ännu en dag av den här sommaren som jag tycker än så länge har varit en riktigt sprudlande höjdare.

Publikrekord

Det blev publikrekord på Jamtli i tisdags när över 2000 personer besökte den anrika kultplatsen under den Jämtländska sommarsolen. För mig var det personbästa när jag slog den tidigare toppnoteringen från Gärdeforsen 2008 då endast 1200 personer lyssnade till mig och Nordman när vi en mörk septemberkväll ackompanjerades av forsarnas brus i skenet av facklor och stockeldar.
Den här dagen på Jamtli hade jag sällskap på scenen av Kaxåssonen Mats Sundqvist, Folke Lindqvist samt Svenne och Lotta. Vilken av oss som drog folkmassorna vill jag inte sia om men det var faktiskt publikrekord för det här arrangemanget som pågått en herrans massa år med olika rikskänddisar på scenen, men utan min medverkan. Det kan faktiskt finnas ett samband mellan publiktillströmmningen och att jag för engångs skull hade tid att vara med. Det kanske var tur att arrangörerna inte annonserade mitt deltagande i förhandsreklamen för då hade det nog krävts en omfattande utbyggnad av hela Jamtliområdet innefattande större delen av Stadsdel norr och norra Lugnvik.
Jag får ofta frågan, om det inte är nervöst att uppträda inför så mycket folk. Då brukar jag svara att det är lika svårt att sjunga inför en person som inför tvåtusen. Det kan till och med vara svårare eftersom den här enda person kan vara missanpassad och sinnesslö och oförmögen att uppskatta högklassiga kulturella arrangemang. Däremot bedömmer jag sannolikheten som relativt hög att den 2000 hövdade Jamtlipubliken innehöll minst en redigt intellektuellt kunnig person som kunde förstå och ta till sig underfundigheterna i mina låttexter.
Efter mitt uppträdande fick jag sedvanlig feedback av min manager (frugan), hon tyckte att jag skulle sjunga upp mig i förväg eftersom min röst var raspig som en gammal fogsvans från förrförra seklet när jag sjöng "gammalstreken". Jag svarade att det var helt enligt planerna, för en gammalstrek ska inte låta som en smörsjungande Lasse Lönndahl eller som en fjunig korgosse från söndagsskolan. Nej en "gammalstreks" röst är märkt av hårt levende, torftig kost (mest bestående av brösull) och ett ihärdigt inmundigand av hemdestillerade drycker av varierande kvalité. Särskilt när man befinner sig på den Jämtländska kulturens högborg Jamtli gäller det att vara realistisk och trovärdig när man framför sina kulturellt värdefulla alster.
Nej nu ska jag ut och kulturarbeta lite till, ute i den Jämtlänska myllan, je ske härv opp matjola lite på Järalushägna bort i Krokom.