OS och vinterfestival

Det är bråda tider nu, OS pågår som medför uppesittande hela nätter, vinterfestivalen invigdes i går med med kvällsaktiviteter förenade med alkoholförtäring och dessutom förväntas det att man skall hålla ställningar i det man kallar för jobb på dagarna. Utbrändheten är nära men det gäller att kämpa för att klara alla möjliga medaljchanser och inte känna efter så noga.

I går kväll satt jag i Storsjöteaterns paviljong med ryggen fri och bevistade Bluesfantomen Micke Mojjos uppvisning i konsten att producera ljudeffekter ur ett stränginstrument och även röstledes frambringa läten som tagna ur en Cro-magnongrotta.

Ryktesvis hade någon form av ljusspel utspelats i det omtalade torgets omgivningar, men tocke tyll bryr je me int om. Nä je sitt hella å drick öle å sir på hur folk fäles omkring utpå torgan, de sir nästan ut som starta på Vasaloppe uttan ski.

Nä åter till väsentligheterna, vinter OS är lika med kultur och tradition vilket i sin tur kan likställas med längdskidåkning. Övriga s.k. sporter där folk snurrar omkring i luften med skidor på fötterna eller kuffar på varandra varv efter varv på en isrink har inget med riktig sport att göra, nej skiåking skere vä.

Femmilen ska bli intressant och då gäller det att våra gubbar hjälps åt, och någon får väl uppgiften att trampa sönder både skidor och stavar på Nordhuggen. Sen kan övriga blågulingar defilera i mål som etta, tvåa och trea viftande med flaggor från både Järpen och Ytterhogdal.

Nä nu ska jag värma upp inför tremil och femmil med Öl, Chips, ostbågar och allehanda förnödenheter i frisksportens tecken.