"Ljus och Värme"

Norge är härligt land med duktiga vinteridrottare, författare och äventyrsresenärer. Däremot är landet mindre känt inom den lyriska visdiktningens genré där Sverige fortfarande är storebror och kan klappa sig för bröstet med tungviktare som Bellman, Taube, Wreeswiik och Lundell.
Men det finns en legendar inom Norsk vispoesi som gett stort intryck på min enkla person nämligen Åge Alexandersen född den 21 mars 1949. Han är i Sverige främst känd för den känslosamma sången "Lys og Varme" som spelats av bl.a. Vikingarna och Mats Blads orkester i olika dansbandsversioner.
"Lys og varme" av och med Åge själv är en av mina absoluta favoriter och sången handlar om en förälders oro för sitt barn. Säreskild raden " arvet du ska bära kan va tungt att ta med sig" är i dag mycket aktuellt när vi talar om klasskillnader. Man kan inte komma ifrån att om man som ung vill få ett bra liv ska man välja sina föräldrar, vilket ingen har möjlighet att göra. Har du bra föräldrar som ger dig en bra start i livet har du alla möjligheter att lyckas både vad gäller materiellt välstånd, god hälsa och möjlighet att själv påverka din situation. Det är det här som är grunden till klassamhället och som i dag debatteras hårt inför det stundande riksdagsvalet i september.
De som har haft lyckan att komma till världen med rika, duktiga och ansvarskännande föräldrar kan skatta sig lyckliga och kommer troligtvis att tillhöra den härskande klassen i framtiden. Dessa personer har en tendens att i högmod se ner på arbetslösa, sjuka, lågstatusarbetande och låginkomsttagare som sämre och mindre värdefulla varelser. Istället höjer de sig själva till skyarna som intellegenta, arbetssamma och mycket värdefulla. De tycker det är självklart att just de har rätt till ett överflöd med höga löner och låga skatter bara därför att de anser sig så mycket bättre och mer betydelsefulla än den övriga mänskligheten.
Nej kom ner på jorden nu ni alla pösmunkar , ni som anser er så oerhört intelligenta och nyttiga, hur vore det med lite solidaritet. Var lite tacksamma för att ni råkat få rätt föräldrar vilket ni kanske inte förtjänat och ge en liten tanke till era mindre bemedlade bröder och systrar som råkat ut för arbetslöshet, sjukdom och utanförskap. Undrar om det svider i ert sinne om ni skulle behöva avstå en liten del av ert överflöd för att alla barn som växer upp skall få en bättre och rättvisare möjligheter här i livet och ge hopp för framtiden.
Nej bröder och systrar, bekämpa egoismen och fram för mycket mera solidaritet i vårt samhälle.

Slutligen känn på denna refräng:

"Solen som gick ner i kväll
Den ska skina för de kära
Och fågelns frihet ska nog visa väg
Och det ska bli
Mycket ljus och mycket värme
Tro och hopp det får du med dig
Många tårar, tunga stunder
Är jag rädd för att det blir"

Åge Alexandersen 1984